DUVSLAGET

Längtan efter ett hus i ”solen” bygger ofta på många mer eller mindre medvetna tankar om vad detta skulle föra med sig, inte sällan på ett tämligen personligt plan. Få ett nytt liv, kunna koppla av med ett glas vin, få en ny bekantskapskrets, testa sina egna hantverksfärdigheter. Dessutom finns nästan alltid tanken på att göra en bra affär, en investering för framtiden.  För somliga innebär detta också ett faktiskt ekonomiskt risktagande, för andra inte.

Media spelar här ofta en viktig roll då vi kan snart varje dag se TV-program kring människor som vill förändra sitt liv genom fastighetsaffärer. ”A place in the sun” är en sådan ”maktfaktor” . Släkt och vänner dyker också upp i denna process, utan att särskilt ofta egentligen ta ansvar för någon påtaglig verklighetsförankring.  Sammantaget kan man nog säga att den presumtiva husköparen är tämligen ensam i denna process, där andras och egna drömmar dominerar den inre verkligheten. Det finns en parallell / ett talesätt att man skall se upp med att gifta sig när man är nykär.

Man behöver inte vara psykolog för att förstå att denna process lätt förändras under resans gång, inte sällan efter en tid av direkt-kontakt med verkligheten.

Det är här vi menar att många ofta saknar en oberoende samtals-partner. Mäklaren gör sitt jobb, vänner och bekanta vill väl, men det är inte alltid man tänker på att även andra perspektiv, andras erfarenheter kan vara guld värda. Det är hur lätt som helst att känslan styr mer än den borde.

Det är precis här som vår erfarenhet kommer in. Vi önskar inget hellre än att folk skall kunna få erfara den glädje som en genom-tänkt husaffär, kortsiktigt såväl som långsiktigt kan ge.  Samtidigt vill inte stillatigande bidra till att i och för sig goda och fullt genomför-bara drömmar krossar, genom att aldrig de aldrig blev genombe-arbetade, dvs tillräckligt genomtänkta.

 Min bakgrund.

Jag och min fru har ett hus i Sigean, en by  i Södra Frankrike mellan Narbonne och Perpignan. Innan vi köpte detta hus tillbringade vi många somrar och andra ledigheter för att få en bild av hur husmarknaden såg ut och vad man kunde förvänta sig av gamla hus, prisbild, löften knutna till försäljningen och byråkratin runt densamma, dvs kontakter med kommuner och andra juridiska ”nödvändigheter”. Under denna process och även lång tid efteråt lärde vi känna andrasvenskar och skandinaver som var ute i samma ärenden och som även de hade samlat på sig erfarenheter som vi idag kan dra nytta av.

Huset vi slutligen köpte år 2000 hade stått tomt i 7 år och var tämligen förfallet. I allt väsentligt har vi renoverat detta hus av egen kraft, men också fått hjälp av övriga familjen och vänner, men även anlitat lokala entreprenörer för några mindre arbeten. Genom detta ”husprojekt” har vi skaffat oss ovärderlig kunskap och erfarenheter av vad det innebär att köpa och etablera ett boende i ett annat land, i detta fall Frankrike.